Musik är en kraftfull konstform som har förmågan att påverka oss på djupet, både känslomässigt och fysiskt. Men visste du att musicerande kan ha positiva effekter på din psykiska hälsa och förstärka din hjärna genom att förbättra din kognitiva och emotionella förmåga samt stärka din kreativitet?
Forskning har visat att musikterapi, inklusive att spela ett instrument eller sjunga, kan hjälpa till att minska symtom på stress, depression, ångest, samt förbättra minne och kognitiv funktion hos både unga och personer med demens?
Här är några av de emotionella fördelarna med att spela instrument:
Ökad lycka och positiva känslor:
Att musicera kan hjälpa till att öka dopaminfrisättningen i hjärnan, vilket kan bidra till en känsla av belöning och tillfredsställelse när du spelar. Att musicera kan också hjälpa till att uttrycka känslor och tankar som annars kan vara svåra att sätta ord på.
Minskad stress och ångest:
Att musicera, kan fungera som en form av meditation och kan hjälpa till att minska stress och ångest. Forskarna fann att musikterapi hjälpte till att minska stressnivåerna hos deltagarna och förbättrade deras humör och självkänsla.
Förbättrad självkänsla:
När man utvecklas på sitt instrument eller sin röst, och märker framsteg, kan det öka självkänslan och självförtroendet.
Kreativa fördelar:
När man musicerar övar man på att improvisera och skapa musik, vilket kan stimulera hjärnan och hjälpa till att öppna upp för nya idéer och kreativa lösningar.
Förbättrad teknisk förmåga:
Genom att regelbundet öva på ett instrument eller sin sång kan man förbättra sin tekniska förmåga och utveckla en unik stil och sound.
Ökad musikalisk förståelse:
Genom att musicera lär man sig om musikteori, harmoni och rytm, vilket kan hjälpa till att utveckla en djupare
förståelse för musik och dess uppbyggnad.
Kognitiva fördelar med att spela instrument:
En av de mest välkända fördelarna med att musicera är att det kan förbättra högre kognitiva funktioner som verbal intelligens och exekutiv funktion. En studie publicerad i Psychology of Music visade att deltagare som spelade musikinstrument under sex månader hade signifikant högre verbal intelligens och exekutiv funktion jämfört med de som inte övade på ett instrument.
Att musicera kan också förbättra hjärnans struktur genom att öka grå hjärnsubstans i områden som är viktiga för hörsel, motorik och kognitiva funktioner. Dessa strukturella förändringar i hjärnan kan ha positiva effekter på olika kognitiva funktioner, som minne och inlärning.
Att musicera kan också förbättra förmågan att höra tal i bullriga miljöer och att tänka i tre dimensioner. Det kan också öka kommunikationen mellan olika delar av hjärnan, vilket kan ha positiva effekter på uppmärksamhet och problemlösning.
Slutligen kan musikutbildning också hjälpa till att förbättra förmågan att uppfatta tidsmönster, vilket är viktigt för musikskapande men också användbart i många andra sammanhang.
Slutsats
Att musicera kan ha många positiva effekter på din mentala hälsa, inklusive ökad lycka och positiva känslor, minskad stress och ångest, samt förbättrad kognitiv funktion. Om du vill förbättra din psykiska hälsa, förstärka hjärnan och samtidigt ha kul och utmana dig själv kan spela ett instrument eller öva på din sång vara ett utmärkt sätt att göra det.
Varför inte prova att spela en gitarr, piano eller ett annat instrument som intresserar dig idag?
Referenser
Moreno, S., Bialystok, E., Barac, R., Schellenberg, E. G., Cepeda, N. J., & Chau, T. (2011). Short-term music training enhances verbal intelligence and executive function. Psychology of Music, 39(2), 123-132.
Gaser, C., & Schlaug, G. (2003). Gray matter differences between musicians and nonmusicians. Annals of the New York Academy of Sciences, 999(1), 514-517.
François, C., Chobert, J., & Besson, M. (2012). Music training for the development of speech segmentation. Frontiers in Psychology, 3, 47.
Parbery-Clark, A., Strait, D. L., Anderson, S., Hittner, E., & Kraus, N. (2011). Musical experience and the aging auditory system: implications for cognitive abilities and hearing speech in noise. PloS one, 6(5), e18082.
Hyde, K. L., Lerch, J., Norton, A., Forgeard, M., Winner, E., Evans, A. C., & Schlaug, G. (2009). Musical training shapes structural brain development. Journal of Neuroscience, 29(10), 3019-3025.
Rüsseler, J., Altenmüller, E., Nager, W., Kohlmetz, C., & Münte, T. F. (2001). Event-related brain potentials to sound omissions differ in musicians and non-musicians. Neuroscience Letters, 308(1), 33-36.
Fujii, S., Schlaug, G., & Lahav, A. (2014). Temporal processing of music: effects of music training and loudness in healthy aging. PloS one, 9(8), e103053.
”The effect of music on the human stress response” av Thoma MV, La Marca R, Brönnimann R, Finkel L, Ehlert U, Nater UM (2013)
”Music therapy for depression” av Maratos A, Gold C, Wang X, Crawford MJ (2008)
”The impact of music therapy versus music medicine on psychological outcomes and pain in cancer patients” av Bradt J, Dileo C, Grocke D, Magill L (2011)
”Music intervention enhances spatial-temporal reasoning in preschool children” av Rauscher FH, Shaw GL, Levine LJ, Wright EL, Dennis WR, Newcomb RL (1997)
”Musical training, bilingualism, and executive function: a closer look at task switching and dual-task performance” av Bialystok E, Depape AM, Carlson SM (2009)
”Musical experience and the aging auditory system: implications for cognitive abilities and hearing speech in noise” av Parbery-Clark A, Anderson S, Hittner E, Kraus N (2012)
”Music training enhances working memory and long-term memory for melodies” av Jakobson LS, Cuddy LL, Kilgour AR (2003)
”The musician’s brain as a model of neuroplasticity” av Schlaug G (2015)
”A structural MRI study of musicians’ brains: cortical thickness, surface area and volume” av Gaser C, Schlaug G (2003)
”Music practice is associated with cortical plasticity in preschool children” av Habibi A, Damasio A, Ilari B, Veiga R, Joshi AA, Leahy RM, Haldar JP, Varadarajan D, Bhushan C, Damasio H (2018)
”Musicians and the benefits of cortical plasticity” av Herholz SC, Zatorre RJ (2012)
